Komedi är en känd konstform som många gånger och ofta riktar sig till vuxna. Men, det betyder inte att det inte finns komedi som riktar sig till barn. Mycket av barnteatern som spelas på scener runt om i landet och på vita duken är just komedi. Den mest kända komedin för barn är nog Pippi Långstrump, dels för att både barn och vuxna tycker att Pippi är rolig och för att Pippi mer eller mindre är tidlös.
Det första jag tänker på när jag tänker på Pippi är när Pippi håller kalas för sina vänner. Pippi som den generösa komediennen bjuder sina vänner på kalas och hon fokuserar på att göra sitt kalas så roligt som möjligt för sina gäster, inte tvärtom. I filmerna och böckerna om Pippi förekommer många komiska scener. Pippi besitter exempelvis det allra roligaste sättet att städa på. Det ser så roligt ut när hon glider fram över golvet med borstar på skorna. Eller när Pippi lyfter upp poliserna Kling och Klang som representanter för makten och de vuxna. Ändå upplever vuxna det som en rolig scen också, åtminstone vuxna med lite självdistans.
Generellt kände nog många vuxna sig skrämda av Pippi när de första böckerna kom. Eftersom Pippi var ett sådant barn som inte gjorde som vuxna sa åt henne. De första böckerna gjorde inte precis succé utan snarare tvärtom. Pippi blev censurerad och bannlyst i vissa länder. Samtidigt fick hon ett stort genomslag bland barnen. Vad var det barnen såg som komiskt som de vuxna tyckte var skrämmande? Förmodligen handlar det dels om humor på olika sätt och att olika personer tycker att olika saker är olika roligt. Men, det handlar också om att Pippi i sitt sätt att vara är komiskt provocerade. Det komiska i detta falllet är ett barn som provocerar vuxna genom att bo själv, sova med fötterna på huvudkudden och inte gå i skolan. Detta uppskattades inte av alla. Idag tycker nog många att det är komiskt och få vuxna är rädda för Pippi.
Pippi har inte bara filmatiserats utan spelas också kontinuerligt på teaterscener världen över. På teaterscenen, till skillnad från på vita duken, gestaltas Pippi av en vuxen. Både Siw Malmqvist och Pernilla Wahlgren har gestaltat Pippi. Då får pjäsen ytterligare en komisk nivå eftersom det är en komedi om ett barn, men som i de här fallen gestaltas av en vuxen. Då driver pjäsen inte bara med maktspelet mellan barn och vuxna, utan den vuxna i rollen som Pippi blir också en del av det roliga. Att som vuxen få gestalta ett barn, ett gränslöst och väldigt snällt barn måste vara bland de roligaste rollerna som finns. Pippi är på många sätt en tidlös, komisk historia om ett barn som aldrig blir stor.